Hjälpsamma medmänniskor

Det verkar som att jag kan ha hittat en "reservare".: ) Jag la upp en annons på en sida där man kan få kontakt med donatorer och fick flera svar efter bara en liten stund. Hälften föll bort på en gång. Inte för att de verkade oseriösa eller så, men de kändes inte rätt. Jag fick inte nån bra känsla av deras meddelanden. Ett par andra kändes bra men de bor långt bort och jag vill naturligtvis försöka lösa det här så smidigt som möjligt. Återstod gjorde då ett par (alltså ett par som lever ihop) som inte bor så långt från mig. De verkar vara härliga människor som gör en fin sak för andra. Just nu försöker vi se om vi kan träffas och prata innan det är försöksdags. Jag hoppas att det känns lika bra när jag träffar dem.
 
Det slår mig ibland att det är allt en märklig sak jag sysslar med... Lägger upp en annons och efterlyser reservdonator... Weird. Men hur märkligt det än känns ibland så får det stå åt sidan för målet med allt det här: ett barn. Jag är glad för att jag har förstående och stöttande (ni vet vilka ni är: tack!) människor runt mig. Jag är också glad för att ha hittat andra tjejer på ett forum som går igenom samma sak. Vi har samma funderingar, gör samma resa, oroar oss för samma saker och vill samma sak: ha barn. Om ni läser detta så vet ni också vilka ni är: tack!
 
: )


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

singelmammatobe.blogg.se

Jag är en tjej som efter flera års funderingar bestämt mig för att försöka skaffa barn på egen hand. & det genom heminsemination. Bloggen handlar om min resa dit och genom en eventuell graviditet.

RSS 2.0