Misslyckat även denna gång... Men denna gången var jag beredd på det. Förhållandena har inte direkt varit optimala. Jag har haft stressdrömmar i stort sett varenda natt i flera veckor nu. Jag kan inte koppla av. Det är en hel del som hänger över mig och som jag har oroat mig för och stressat för i förtid. Dessutom har det hänt tråkiga saker i familjen och det har påverkat mig mycket. På nåt sätt måste jag försöka släppa det och slappna av. Jag gör mitt bästa, men har inte lyckats så bra än så länge...

 

Igår träffade jag en kompis som är gravid. Hon är i v. 30 så nu syns det ju verkligen. Beviset på att jag inte lyckats kom igår så det var verkligen inte den bästa dan att träffa henne på. Jag kände mig som världens mest misslyckade person och hon blir snart mamma. Men som vanligt så spelade jag glad och intresserad. Vilket jag tyvärr inte är. & när jag skriver det nu känner jag mig hemsk och självisk, vilket jag säkert är. Men det är i alla fall så jag känner.

 

Igår drack jag några öl för första gången på... jag vet inte när?? Singel som jag är och har varit länge så har jag tidigare varit ute en del i hopp om att träffa nån. Men sen jag började med inseminationerna har det inte blivit mycket alkohol alls. Alkohol kan påverka chanserna för att bli gravid, därför dricker jag inte en droppe från det att jag gör en insemination tills jag vet att det inte tagit sig. Jag har inte varit ute på nästan tre månader. Jag är verkligen riktigt tråkig nu för tiden.; ) Men jag orkar inte gå ut och spana för jag vill inte krångla till det genom att träffa nån. Träffar jag en kille måste jag ta ställning till om jag ska fortsätta med mina försök eller inte. & jag måste fortsätta med försöken, det är ju det jag vill. Alltså existrerar inte killar för mig just nu. Nästan i alla fall. Men det där talesättet om att Han kommer när man inte letar verkar inte stämma. Jag har inte letat på flera månader, men inte ens en han med litet "h" har dykt upp! & lika glad för det är jag ju ändå.: )